LIKABEHANDLINGSPLAN 2019 Ribersborgsskolan

Allt arbete på Ribersborgsskolan tar sin utgångspunkt i skolans vision;

• Att kunna något
• Att vara någon
• Att dela något

Skolans personal tar avstånd från all kränkande behandling och kommer att aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra elever och våra kollegor.

Samarbetet mellan skolledning, personal och elever ska präglas av ömsesidig respekt och förståelse för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Skolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling där vi antar ett normkritiskt perspektiv. ”Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konsekvenser som detta får. Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett s k toleransperspektiv där syftet innebär att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på de som är utsatta och förbise de som utsätter. Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer” (ibid)(s 174 i Det andra uppdraget, Marega och Gusic 2016).

Allt arbete i vårt rektorsområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på eleven. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme, respekt och förståelse. Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt.

Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra elevers och deras vårdnadshavare i syfte att skapa större delaktighet och samsyn.

Innehåll

Syfte 2

Innehåll 2

Definitioner 2

Förebyggande/främjande insatser 3

Utvärdering 3

Mål för 2018 4

Att upptäcka diskriminering och kränkningar 4

Riskzoner 4

Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling 4

Elevernas delaktighet 5

Personalens delaktighet 5

Uppföljning av likabehandlingsplanen 6

Ribersborgsskolans ordningsregler 6

Syfte

Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter, genom att öka förståelsen samt även på andra sätt motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning samt till att motverka annan kränkande behandling.

Innehåll

Likabehandlingsplanen återger definitioner på olika former av diskriminering och kränkning.

Ribersborgsskolan arbetar med aktiva åtgärder för att förebygga, upptäcka och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling än diskriminering.

Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal och elever varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen.

Definitioner

Med diskriminering avses vad gäller denna plan:

1. Direkt diskriminering är när någon genom att behandlas sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder.
2. 
   
3. Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer enligt tidigare nämnda diskrimineringsgrunder.

1. Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
2. 
   
3. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan person.
4. 
   
5. Instruktioner att diskriminera är order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som anges i punkt 1–4 och som lämnas till någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen.
6. 
   
7. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt ovan, kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Förebyggande/främjande insatser som skolledning, elevhälsoteam, elever och pedagoger arbetar med

• Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för elever och vårdnadshavare på skolans hemsida.
• Skolan har varje termin ett flertal trygghetsmöten där all personal samtalar om vad vi kan göra för att skapa ett gott skolklimat.
• På skolan råder nolltolerans mot alla former av kränkningar.
• Pedagogerna informerar om skolans likabehandlingsplan, förväntansdokument och ordningsregler på föräldramöten.
• Alla elever får ta del av skolans likabehandlingsplan samt förväntansdokument, varje läsår. Ordningsregler diskuteras löpande under skolåret i klasserna.
• Skolan har elevråd där representanter från de olika klasserna diskuterar frågor som rör elevernas skoldag.
• För att miljön på skolgården ska kännas trygg finns personal väl synlig ute på skolgårdarna.
• I matsalen finns personal som äter med eleverna.
• Under två veckor varje läsår bryts det vanliga schemat för att arbeta tematiskt/elevens val. Då blandas elever från olika klasser för att öka ”vi-känslan” på skolan. Skolan har Ribbandagen med olika aktiviteter för att på så sätt öka samhörigheten.
• SYV-dagarna för åk 4-6.
• Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet och arbetar förebyggande genom regelbundna hälsokontroller av alla elever och träffar föräldrar i syfte att så tidigt som möjligt upptäcka problem eller symtom som kan påverka elevens hälsa och inlärning. Skolsköterskan arbetar tillsammans med pedagoger och kurator för att främja en hög närvaro i skolan.
• Kuratorn ingår i elevhälsoteamet och arbetar främst förebyggande med hela skolans elever i fokus. I uppdraget ingår elevernas psykosociala miljö under hela skoldagen. Kuratorn arbetar tillsammans med personalen för att träna elevernas förmåga att kommunicera, våga stå för sina åsikter, respektera både sig själv och andra. Detta genom att öka förståelsen för andra och sig själv så att man kan utvecklas till den man vill vara och själv känner att man är (se verksamhetsberättelse för skolans livskunskap).
• Normkritiska övningar och diskussioner både med personal och elever, löpande hela läsåret. Livskunskap, gemensamma diskussionskvällar för samtlig personal, stängdagar med fortbildning/aktivitet, APT- möten. Vi undersöker hur vår miljö ser ut genom en s k ”normspaning” på hela skolan, vuxna tillsammans med eleverna. Därefter skapas en handlingsplan som eleverna är delaktiga i.

Om inte de vuxna, personalen, arbetar med egna uppfattningar om normer blir det svårt att sedan arbeta med barnens uppfattningar.

-Vad för främjande insatser har vi på skolan gällande HBTQIA? (Handlingsplan) Livskunskapen och sexualitet- och relationsundervisningen kanske bara gör detta begränsat under en kort period? Kan vi utöka HBTQIA till att täcka mångfald? Hur gör vi så att detta blir synligt i vår verksamhet året runt, fysisk miljö och psykosocialt?

Utvärdering

Utvärdering sker kontinuerligt i följande forum;

• elevskyddsrond
• klassråd
• elevråd
• livskunskap
• skyddsrond
• elevhälsomöten
• trygghetsmöten
• arbetslag
• skolråd
• Samtalen på trygghetsmötena behöver ha mer fokus på hur verksamheten kan anpassas för att skapa mervärde för eleven/gruppen.
• Små konflikter på rasterna blir ibland stora och påverkar kommande lektioner.

Mål för 2019

• Alla elever är allas ansvar.
• Alla elevers delaktighet och inflytande ökas i undervisning och omsorg.
• Pedagogers samarbete ska vara centralt i arbetet med gemensamma dagar/aktiviteter/teman (se vårt traditionshjul).
• Elevrådet på mellanstadiet gör en elevversion av likabehandlingsplanen där alla elever blir delaktiga via klassråd. Kan kopplas till en ”normspaning” på skolan?
• Vid planering av teman/undervisning och lekar möjliggöra för eleverna oavsett könstillhörighet att utvecklas normkritiskt.
• Skolan ska motverka alla former av kränkande behandling och/ eller trakasserier. Detta sker bl. a. genom arbetet med olika teman i livskunskapen som har en egen verksamhetsberättelse.
• Pedagogerna väljer i första hand filmer, läromedel och skönlitteratur med ett normkritiskt förhållningssätt. Viktigt att detta föregås av pedagogernas egna reflektioner kring egna uppfattningar, se ovan under rubrik förebyggande och främjande insatser. Vidare att personal uppdateras och fortbildas i nya begrepp, direktiv och förändringar i läroplan.
• Vid trygghetsmöte i respektive arbetslag under vårterminen går pedagogerna igenom målen för likabehandlingsplanen och skriver in konkret vilken åtgärd, när och vem som är ansvarig för att målet uppfylls.
• Öka elevernas förståelse för och insikt i andra elevers och familjers livsvillkor vad rör relationer, sexualitet, identitetsskapande som grundar sig i (skapas ur) livsvillkor, kultur och religion. Exempelvis uppfattning om heder och hedersrelaterat våld i olika form och intersektionalitet.
• Definition av familj, identitet/sexualitet och jämställdhet

Att upptäcka diskriminering och kränkningar

Så fort någon personal får kännedom om en kränkning ska utredning startas. Om elever känner sig kränkta eller diskriminerade av någon vuxen i skolan uppmanas de att kontakta någon de har förtroende för alternativt elevvårdspersonal och skolledning.

Vi har en elevenkät kring trygghet, studiero och inflytande som görs varje år i åk 3 och 5. Då får eleverna besvara frågor om trivsel, trygghet och arbetsro i skolan. På detta sätt får vi signaler om utvecklingen på skolan är positiv eller negativ och om skolövergripande insatser behövs. Elevhälsan har elev- och föräldraenkät för förskoleklass samt åk 4 som handlar om trivsel, mående mm.

Riskzoner

Enligt personal är risken för kränkning större i vissa utrymmen i skolan. Dessa utrymmen är omklädningsrum, korridorer, skolgården och i matsalskön, döda vinklar som t.ex. vid miljöhuset och ”bilen”. Risken är större vid förflyttning mellan platser eller olika verksamheter t ex skola och fritids.

Personal ska ha extra uppsikt på dessa platser som kartlagts som riskzoner.

Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling

• Den som först får kännedom om fallet fyller i blanketten anmälan till huvudman och lämnar till rektor. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen.

Blanketten ska till huvudman senast dagen efter händelsen.

• Rektor utser vem som ansvarar för utredningen. Dokumentationen av utredningen sparas på skolan.
• Om personal är kränkande part är rektor utredare.
• Är ärendet akut kallas vårdnadshavare till skolan omgående.
• Dokumentationen lämnas till Rektor.

Elevernas delaktighet

I det dagliga arbetet diskuterar vi ständigt med barnen. Det som mynnade ut i illustrationerna var att barnen fick vara med om att bestämma reglerna på just vårt fritids. De delades upp i grupper om ca 3 barn och fick välja vars en regel. De har också dramatiserat reglerna för varandra. Med de mindre barnen är det viktigt att diskutera de saker som är närmast, som t ex den egna avdelningen. Så bygger vi på den egna korridoren, skolan, samhället…(Maria pedagog)

Eleverna ges möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet genom att ständigt, i vardagliga situationer, med stöd av vuxna tala om vad det innebär att möta varandra på ett likvärdigt och respektfullt sätt. Pedagogerna har fokus på normkritiska aspekter. Vi organiserar för likabehandlingsarbetet t ex genom klassråd, elevråd och kompissamtal.

Personalens delaktighet

På våra trygghetsmöten 6 ggr/termin ges tid att i tillsammans med kollegor tala kring åtgärder för elever eller grupper av elever där kränkningar förekommer eller hjälpa elever med sociala svårigheter. En av stadsdelens psykologer har fungerat som bollplank och hon har skräddarsytt miniföreläsningar som hålls på dessa möten. Syftet med trygghetsmötena är att skapa ett forum där personal, oavsett profession, kan mötas och arbeta konstruktivt kring en elev. Vilka åtgärder har fungerat, vad behöver personal på skolan tänka på när man möter en särskild elev, vilka svårigheter har uppmärksammats, vilka framgångar har uppmärksammats både i bemötandet av eleven när det gäller elevens personliga utveckling? Trygghetsmötenas mål är att skapa mervärde för eleven genom att arbeta förebyggande samt att skapa trygghet och samförstånd i arbetsgruppen kring agerandet och omhändertagandet av enskilda elever.

Personalen behöver aktivt arbeta med egna uppfattningar (normkritik, HBTQI mm). Förslag enligt ovan. Löpande och uppsamlande varje läsår.

Uppföljning av likabehandlingsplanen

Uppföljning sker inom 1 år från det att planen har godkänts av samverkansparter. Ny plan upprättas varje år. På trygghetsmöten i oktober utvärderas planen, ansvarig för att det görs är rektor. Under september görs utvärdering i alla klasser, ansvarig är respektive klasslärare och samverkande fritidspedagog. På trygghetsmöten i november skrivs den nya planen som då gäller från januari 2019.

Länktips:

krankt.se

www.kidsskills.org/svenska/

Ribersborgsskolans ordningsregler

Ordningsreglerna är gjorda i samråd med eleverna. Vid varje terminsstart förs ett samtal i alla klasser om vad reglerna innebär.

Som elev på vår skola ska du:

• möta barn och vuxna med vänlighet och respekt
• inte retas, slåss eller kränka någon
• lyssna på andra, vänta på din tur och använda ett vårdat språk
• passa tider
• respektera att klassrummet är en arbetsplats och att alla har rätt till arbetsro
• träna dig att samarbeta i grupp med olika kamrater
• följa regler och inte utsätta andra för obehag eller fara
• hjälpa till att hålla skolan fin
• vara rädd om egna, andras och skolans gemensamma saker
• sköta dina arbets- och hemuppgifter

På vår skola

• är det förbjudet att ha mobiltelefoner på under skoltid
• är det förbjudet att fotografera eller spela in på mobiltelefon
• är vi ute på rasten för att få frisk luft, lek och rörelse
• lämnar elever inte skolans område under skoldagen utan tillstånd

Om du inte följer reglerna händer följande:

• direkt tillsägelse
• allvarligt samtal med dig
• om du har föremål som är störande eller som kan skada andra kommer lärare eller rektor att omhänderta dessa och återlämnade sker vid skoldagens slut
• information till dina föräldrar
• möte där du, dina föräldrar och berörd personal deltar
• elevhälsomöte
• tar hjälp av t ex centrala specialistteamet, skolpsykolog och/eller Individ och familj (Socialtjänsten)

Senast uppdaterad

2019-01-07

Ann-Caroline Fredholm

Rektor

Ribersborgsskolan